Publicerat 16 juni 2017 i kategorin Artiklar

Anmälan av verklig huvudman

Under hösten måste cirka 800 000 svenska företag och föreningar anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Anmälan ska göras i en e-tjänst som Bolagsverket kommet att öppna i september.

Företag utnyttjas dagligen för penningtvätt och finansiering av terrorism, viket är ett stort samhällsproblem. För att bekämpa detta antog Europaparlamentet ett nytt penningtvättsdirektiv 2015. Enligt direktivet måste alla EU-länder ha ett register över vilka personer som är verkliga huvudmän. Ett sådant register underlättar till exempel för banker och finanspolisen att ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.

Verklig huvudman

Den eller de personer som äger eller kontrollerar mer än 25 procent av ett företag anses vara verklig huvudman. Men även den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem kan vara verklig huvudman. Det kan finnas mer än en verklig huvudman i ett företag.

En persons kontroll över ett företag kan ske på olika sätt, exempelvis genom

  • aktier, andelar, medlemskap, avtal eller bestämmelse i till exempel bolagsordning eller stadgar,
  • rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Närstående

Om en person äger eller kontrollerar ett företag tillsammans med närstående ska deras kontroll räknas samman. Maka, make, sambo, registrerad partner och föräldrar räknas som närstående. Det gör även barn och deras maka/make, sambo och registrerad partner.

Flera företag

Den verkliga huvudmannen i en grupp av flera företag är den person som kontrollerar det företag som ytterst äger företagen i gruppen.

Några exempel

  1. En aktieägare som kontrollerar 30 procent av aktierna i ett bolag är verklig huvudman.
  2. Två registrerade partner kontrollerar vardera 15 procent av aktierna i ett bolag. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman, vilket innebär att båda är verkliga huvudmän.
  3. En person som kontrollerar 10 procent av aktierna i ett bolag har genom avtal med övriga aktieägare rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman.
  4. En person äger 100 procent av aktierna i ett bolag. Bolaget äger i sin tur 100 procent av aktierna i ett annat bolag. Personen är verklig huvudman i båda bolagen.
  5. Fyra aktieägare kontrollerar 25 procent vardera av aktierna i ett bolag. Bolaget har ingen verklig huvudman eftersom ingen av ägarna kontrollerar mer än 25 procent av aktierna.

Anmälan

Anmälan av verklig huvudman ska göras elektroniskt på sajten bolagsverket.se av den som är behörig företrädare för företaget. Anmälan ska skrivas under med e-legitimation, exempelvis mobilt BankID. Bolagsverket kommer att öppna en ny e-tjänst för detta under september.

Företag som inte kan göra anmälan elektroniskt kommer i slutet av 2017 att kunna ansöka om dispens. Om Bolagsverket beviljar dispensen skickar de ut en blankett som företaget kan använda.

Befintliga företag måste göra sin anmälan inom sex månader räknat från den 2 augusti 2017. Det datum då lagen föreslås träda ikraft. Nya företag som registreras från det datumet har fyra veckor på sig att anmäla verklig huvudman.

Även företag som kommer fram till att man saknar verklig huvudman ska anmäla detta.

En anmälan ska bland annat innehålla:

  • Organisationsnummer om det finns.
  • Företagsnamn.
  • Kontaktuppgifter.
  • Uppgift om verklig huvudman finns, saknas eller inte kan fastställas.
  • Uppgifter om den verkliga huvudmannen.
  • Uppgift om hur den verklige huvudmannen har kontroll över den juridiska personen – exempelvis genom att äga aktier – samt omfattningen av ägandet eller kontrollen i procent.

Avgift

Det kommer att vara gratis att anmäla verklig huvudman till och med den 1 februari 2018. Därefter kommer Bolagsverket att ta ut en avgift.

Aktiebok

Registreringen av verklig huvudman påverkar inte ett aktiebolags skyldighet att ha en aktiebok. Registret över verkliga huvudmän är inget aktieägarregister och ersätter inte aktieboken.

Anmälan om verklig huvudman ska göras för:

  • Aktiebolag.
  • Bankaktiebolag.
  • Bostadsrättsföreningar.
  • Ekonomiska föreningar.
  • Europabolag.
  • Europakooperativ.
  • Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).
  • Försäkringsaktiebolag.
  • Försäkringsföreningar.
  • Handelsbolag.
  • Ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän.
  • Kommanditbolag.
  • Kooperativa hyresrättsföreningar.
  • Medlemsbanker.
  • Sambruksföreningar.
  • Samfällighetsföreningar.
  • Sparbanker.
  • Stiftelser.
  • Trossamfund.
  • Truster (ska anmäla verklig huvudman om den förvaltas från Sverige).
  • Vattenförbund.
  • Ömsesidiga försäkringsbolag.

Någon anmälan ska inte göras för:

  • Enskilda näringsidkare.
  • Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman.
  • Börsbolag.
  • Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande.
  • Dödsbon och konkursbon.
  • Enkla bolag.

Regeringens proposition 2016/17:173 samt bolagsverket.se

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Publicerat 19 januari 2023

Var är tjänstestället?

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra en bedömning av var tjänstestället är. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Att få detta rätt blir viktigt till årets första AGI-rapportering.Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete. Sedan finns några undantag till huvudregeln: …

Läs mer

Publicerat 19 januari 2023

Aktuellt inför 2023

Nytt år, nya lagar och regler. Den 1 januari 2023 träder flera nya lagar i kraft och som vanligt vid årsskiftet gäller nya beloppsgränser och procentsatser. Resor kopplade till tjänst Under året som gått har det varit många turer kring avdraget för arbetsrelaterade resor. Det som gäller från och med 1 januari är att reseavdrag fortfarande i deklarationen. Det som tillkommer är …

Läs mer

Publicerat 19 januari 2023

Höjd åldersgräns för tjänstepension

Från och med 1 januari 2023 gäller nya pensionsåldrar. Gränsen för när endast ålderspensionsavgift ska betalas höjs från årsskiftet, från det år personen fyller 66 år till det år personen fyller 67 år. Åldersgränsen för tjänstepension enligt ITP1 blir 66 år. En ny kolumn införs samtidigt i skattetabellen.ITP är framförhandlad av PTK (anställda tjänstemäns …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

En svängig resa med avdrag

Turerna är många kring reglerna för arbetsresor. I somras beslutade riksdagen om ett nytt system, som sedan den nytillträdda regeringen aviserade att man skulle dra tillbaka. Nu ligger en tredje variant på beslutslistan hos riksdagen.Det är inte alltid lätt att hänga med. I våras beslutade riksdagen att det avdrag privatpersoner kan göra för arbetsresor i deklarationen skulle …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Beskattningsland vid liveframträdanden via internet

Ska det vara moms på interaktiva framträdanden som filmas och direktsänds via internet där de som filmas finns utanför EU? Förutsättningen för frågan är att den som äger det digitala innehållet tillhandahåller tjänsten till någon som inte är en beskattningsbar person. Skatteverkets uppfattning är att frågan normalt ska besvaras med ja av följande skäl. En av …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Leasing av cyklar för privat användning, momsavdrag?

Nytt från och med den 1 januari 2022 är att en cykelförmån (det vill säga en cykel som används privat) – under vissa förutsättningar – är inkomstskattefri för de anställda upp till 3 000 kr/år, men har arbetsgivaren rätt till avdrag för den ingående momsen? Du kan läsa om den inkomstskattemässiga skattefriheten här. Enligt Skatteverket har arbetsgivaren inte rätt till …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Julgåvor till de anställda – vad gäller i år?

Vi närmar oss jul och det är kanske dags för den traditionsenliga julklappen till de anställda. Vad finns det för begränsningar för att gåvan ska vara skattefri för de anställda? Vad gäller för avdragsrätten för arbetsgivaren? Kan arbetsgivaren i stället skänka en gåva till en välgörenhetsorganisation? Eller kan den anställda själv välja att skänka julgåvan till en …

Läs mer

Publicerat 15 december 2022

Inför årskiftet: Skattemässiga frågor att ha koll på

Vi närmar oss årsskiftet 2022/23. Varje årsskifte innebära att företagarna behöver tänka på vissa skattemässiga frågor. Det handlar om de vanliga funderingarna – ska företaget göra avsättning till periodiseringsfond? Planerade inköp av förbrukningsinventarier kanske kan tidigareläggas så att de görs innan årsskiftet. Även större inventarieköp drar ned vinsten om de görs …

Läs mer

Publicerat 17 november 2022

Hur blir det med reseavdraget?

Riksdagen har tidigare röstat igenom ett förslag som skulle innebära att avdraget för arbetsresor ersätts av en skattereduktion. Till skillnad från avdraget som var kostnadsbaserat skulle skattereduktionen huvudsakligen vara avståndsbaserad och färdmedelsneutral. Detta är beslutat av riksdagen att genomföras den 1 januari 2023.Nu har den nyligen tillträdda regeringen lagt förslag …

Läs mer

Publicerat 17 november 2022

Förslag på nya skatteregler

Sverige har nyligen fått en ny regering och det brukar innebära att det kommer förslag på nya skatteregler. I budgetpropositionen presenteras flera av dessa förslag. Vissa av dem har redan varit ute på remiss och ligger längre fram i lagstiftningsprocessen. De nyheter som regeringen aviserade i budgetpropositionen kommer längre fram i höst på remiss. Många av de förändringar som …

Läs mer

Gå till startsidan