Artiklar

Konkreta tips till företag vid ekonomisk kris

Svenska företag är hårt drabbade av coronavirusets effekter. Branschorganisationen Srf konsulternas medlemmar är Sveriges Auktoriserade Redovisningskonsulter och Lönekonsulter. Tillsammans med sina kollegor på redovisnings- och lönebyråer runt om i landet, hjälper de dagligen företag med ekonomi, lönehantering och ekonomisk rådgivning.

I sviterna av coronavirusets framfart behöver nu många av landets företagare ha kontakt med en kunnig ekonomisk rådgivare och vår uppmaning är att du kontaktar närmaste Auktoriserade Redovisningskonsult som är expert på frågor som rör likviditet, lönsamhet, permittering och som kan tipsa om åtgärder som är lämpliga att ta till i kristider.

– Tillsammans med våra medlemmar vill vi hjälpa landets företag med att se över sin verksamhet nu när många drabbas hårt ekonomiskt. Därför bjuder vi här på en kort film med några bra tips till dig som behöver stöd i detta tuffa läge, säger Mikael Carlson som är branschansvarig redovisning hos Srf konsulterna.

Är du i behov av en kompetent ekonomisk rådgivare? Sök en bra redovisningsbyrå, lönebyrå, Auktoriserad Redovisningskonsult eller Auktoriserad Lönekonsult på srfkonsult.se

 

Nya regler för körkort

Förändringarna handlar främst om att kunskapsprovet ska vara godkänt innan körprov får göras. Det gäller alla körkortsbehörigheter. Giltighetstiden för kunskapsprov behörighet B är förlängd från två till fyra månader.

Flexiblare bokning

Under 2019 gjorde Transportstyrelsen och Trafikverket en översyn av förarutbildningssystemet Förarprov och förutsättningarna för att ta körkort har ändrats.  Tidigare kunde inte ett nytt kunskapsprov bokas innan ett körprov var genomfört. De nya reglerna ska medföra en flexiblare bokning så att utbildningen ska kunna läggas upp på bästa sätt. Det går att välja hur proven bokas, till exempel bara kunskapsprovet eller både kunskapsprov och körprov. Kunskapsprovet kan bokas privat och körprovet via en trafikskola, eller tvärtom. Det går även att boka kunskapsprovet på en ort och körprovet på en annan. Dock kan körprovet inte genomföras innan kunskapsprovet är godkänt. Under 2019 genomfördes cirka 310 000 körkortsprov för klass B varav drygt 43 % blev godkända. Av de som var trafikskoleanmälda klarade sig drygt 67 %. Tidigare erfarenheter visar att om man fått godkänt på teoriprovet, ökar möjligheterna tydligt för att lyckas med körprovet.

Giltighetstid

Framförande av personbil, motorcykel, moped, lastbil, buss och traktor kräver alla körkort med rätt behörighet.  Vilka kraven är varierar. För att få körkort med behörighet B krävs godkänt resultat i kunskapsprov, teorin, och i uppkörning, körprov. För behörighet B gäller att när kunskapsprovet är godkänt ska en uppkörning göras. Kunskapsprovet har en begränsad giltighetstid och körprovet måste göras inom denna tid, annars måste båda proven göras om. Ett godkänt kunskapsprov (behörighet B) var tidigare giltigt i två månader. Från och med den 1 mars är det giltigt fyra månader. Skulle giltighetstiden för kunskapsprovet ha gått ut innan ett godkänt körprov är gjort måste ett nytt kunskapsprov göras. Om det nya kunskapsprovet görs efter den 1 mars omfattas det av de nya reglerna Syftet med att förlänga giltighetstiden för behörighet B från två till fyra månader för godkänt kunskapsprov är att blivande förare ska ges mer tid för utbildning om körprovet underkänns.

Minskad smittspridning

En sjukdom som omfattas av smittskyddslagen kräver särskild hantering.  Ett 30-tal sjukdomar räknas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga. Det finns även några få sjukdomar som klassas samhällsfarliga såsom Covid-19, även kallat Coronaviruset. Den som vet eller har anledning att misstänka att man bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Det innebär en skyldighet för den som tror sig bära på en smittsam sjukdom att agera, bland annat att tala med sin arbetsgivare.

Avstängning från arbetet

När smittskyddslagen träder in kan en läkare besluta att arbete inte får utföras på grund av smitta eller risk för smitta av en allmänfarlig sjukdom. Den kan även gälla i ett tidigare skede, om det ska göras en utredning av en läkare huruvida någon utgör en smittorisk. Vissa smittsamma sjukdomar anses vara särskilt allvarliga och för att minska spridning kan det innebära att en person inte får utföra arbete under en längre period. Om en person anses utgöra en smittorisk för Coronaviruset kan det därmed medföra avstängning från arbetet, även om denne inte känner sig sjuk. Löneavdraget för frånvaron görs vanligtvis som ett tjänstledighetsavdrag om det inte finns andra förutsättningar reglerade i kollektivavtal.

Smittbärarpenning

I de fall det blir frånvaro kan inkomstbortfall kompenseras av smittbärarpenning som begärs från Försäkringskassan.  Smittbärarpenning kan erhållas av anställda såväl som företagare. Ersättningen lämnas med ett belopp som motsvarar den försäkrades sjukpenning på normalnivån, men högst 804 kronor per dag. Det går att få smittbärarpenning för del av dag om det exempelvis kan vara möjligt att utföra en del av arbetsuppgifterna hemifrån. Smittbärarpenning lämnas från och med första dagen i ersättningsperioden och därefter så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till smittbärarpenning. Det är personen det gäller som ansöker om smittbärarpenning via Försäkringskassans e-tjänst.  En förutsättning är dock att det finns ett läkarintyg som intygar att personen inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Ersättning för kostnader

Det finns även möjlighet att få ersättning för kostnader kopplade till att man har eller kan antas ha smittats av en allmänfarlig sjukdom. Om det krävs resor till läkarundersökningar, kontroller eller behandlingar så ersätts de i rimlig nivå. Även provtagningar och läkemedel som vård och behandling är kostnadsfria om syftet med vården är att minska risken för smittspridning. Begäran om ersättning görs mot kvitto via Försäkringskassan e-tjänst. Från det att ansökan kommer in tar det normalt 30 dagar för att handlägga ärendet. Utbetalningen har inte ett fast datum utan kommer så fort Försäkringskassan är färdiga med handläggningen.

Om den samhälls- eller allmänfarlig smittan utvecklas till sjukdom så hanteras det på vanligt sätt med en sjuklöneperiod som börjar med ett karensavdrag.

Ekonomiska konsekvenser av coronaviruset

Regeringen har i spåren av coronavirusets spridning tryckt på kring införandet av så kallat korttidsarbete, en statlig reglering av arbetstid. Anledningen till möjligt korttidsarbete är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten när det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin. Det ska ge företagen möjlighet att möta tillfällig arbetsbrist genom att sänka arbetstiden istället för att behöva genomföra uppsägningar. Den anställde får gå ner i arbetstid alternativt delvis blir arbetsbefriad. Under den tiden blir även lönen lägre. Korttidsarbete har tidigare föreslagits att börja gälla från 1 augusti, men det kan bli tidigare.

Villkor för ekonomiskt stöd

Korttidsarbete skulle då aktiveras av regeringen genom föreskrifter. Stödperioden kan som längst uppgå till två år, därefter måste minst två år förflyta innan beslut om en ny stödperiod kan fattas. När stödet aktiveras gäller det hela landet och alla branscher. Rätten till stöd avser arbetsgivare som är juridiska personer eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Lagen gäller dock inte staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan eller juridiska personer som dessa har ett direkt eller indirekt inflytande över, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet. Lagen gäller heller inte arbetsgivare där verksamheten i huvudsak är finansierad av allmänna medel (3 §).

Ansökan om och beviljande av stöd vid korttidsarbete sker i två faser bestående av dels preliminärt stöd, dels slutligt stöd som fastställs efter avstämning. Det är Skatteverket som ska hantera stöden.

För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till

  1. 20 procent av ordinarie arbetstid,
  2. 40 procent av ordinarie arbetstid, eller
  3. 60 procent av ordinarie arbetstid.

Andra förslag

Det kan även skrivas in förutsättningar för korttidsarbete i centrala kollektivavtal. Enligt Svenskt Näringsliv uppger nästan vart femte företag, 19 procent, att de har påverkats negativt av coronaviruset. Nästan lika många, 18 procent, uppgav att det finns risk för personalneddragningar om läget förvärras med smittspridning under de närmaste månaderna. Svenskt Näringsliv har även fört fram andra förslag till regeringen för att hjälpa företagen i kristider såsom anstånd med skatteinbetalningar, att låta företag slippa att betala moms vid kundförluster, utökade exportkrediter och krislån från Almi. Regeringen har enats med samarbetspartierna Liberalerna och Centern om att lägga en extra vårändringsbudget eftersom det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin.

Även Riksbanken meddelade nyligen att de ser över åtgärder för att stärka upp det företag i Sverige som drabbas av ekonomiska konsekvenser, exempelvis se till att ge lån till banker med villkoret att de går vidare till små- och medelstora företag. Skulle krisen bli riktigt djup kan Riksbanken även köpa upp obligationer för att på så sätt stötta företag och till och med kommuner.

Digital brevlåda

När det finns en anmäld digital brevlåda så kommer Skatteverket årligen skicka ut deklarationen den vägen. På Mina Sidor kan man se om det finns en digital brevlåda ansluten. Utöver den av statliga digitala brevlådan Min myndighetspost för tjänsten Mina meddelanden finns ett antal privata leverantörer. De som är anslutna till Skatteverkets tjänst är Digimail, EBoks och Kivra. Varje leverantör har sina förutsättningar med egna rutiner för att avisera deklarationen, genom exempelvis ett mejl eller sms. Den som inte har en digital brevlåda får deklarationen med posten mellan den 13 mars och 15 april. Om det finns ombud så är det till respektive leverantör om de erbjuder möjligheten att ge andra än personen själv möjlighet att läsa och hantera meddelanden.

Mer än deklaration

När det finns en koppling till en digital brevlåda så är det inte endast deklarationen som Skatteverket skickar ut den vägen. Ärenden utöver deklarationsområdet hos Skatteverket som hanteras via den digitala brevlådan är inom många områden. I samband med ändringar av uppgifter till folkbokföringen så kommer bekräftelser av flyttanmälan, en kontrollfunktion för att se till att personuppgifter inte missbrukas. Företagare har en kontrollfunktion gällande behörighet att använda e‑tjänster på skatteverket.se, företag och privat som kommer via meddelande till den digitala brevlådan. Som företag och privatperson är det via den digitala brevlådan som betalningskrav och betalningsuppmaningar skickas ut. Även administration av företagsuppgifter, kassaregister, vissa moms ärenden, anmälan om personalliggare, beslut kring preliminärskatt, punktskatt, rot-och rut, korrespondens kring skattekontroller. Dessutom kommer alla kontoutdrag och beställda saldobesked från skattekontot, företag och privat samt utbetalningar från skattekonto, företag och privat. Om en person som har en digital brevlåda avlider, stoppas den digitala posten. All post till den avlidna personen skickas istället automatiskt som fysisk post.

Inte bara Skatteverket

Oavsett vilken leverantör som mottagaren väljer kommer all myndighetspost att skickas digitalt. Information men även fakturor från exempelvis Valmyndigheten, Transportstyrelsen, CSN och Försäkringskassan kommer därmed i den digitala brevlådan och inte i kuvert via den vanliga brevlådan. Det är viktigt att tänka på vid exempelvis besök i Stockholm om en trängselavgift uppkommer. Fakturan kommer i sådana fall via den digitala brevlådan. Beroende på vilken leverantör av digital brevlåda som används finns även möjlighet att ta emot post från företag. Förutsättningen är att de är anslutna till leverantörens lösning.

Frågan om styrelseuppdrag kan beskattas i ett bolag har prövats i plenum

Diskussionerna bottnar till stor del i att Skatteverket i ett ställningstagande 2008-12-11 efter en lagändring 2009 gjorde en ny mer generös bedömning av gällande rätt. Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 ändrade Skatteverket sitt ställningstagande. I domen kom Högsta förvaltningsdomstolen nämligen fram till att den aktuella lagändringen 2009 inte föranlett någon ändring i sak. Äldre praxis avseende beskattning av styrelsearvode skulle därför vara gällande även efter lagändringen (HFD 2017 ref. 41).

Att beskattning, med något enstaka undantag, ska ske hos styrelseledamoten och inte i bolaget har under åren mött stark kritik. Kritiken gäller bland annat att olika uppdrag inte behandlas på ett likformigt sätt och att det kan uppkomma praktiska problem. Högsta förvaltningsdomstolen har därför i ett mål i plenum, det vill säga med samtliga justitieråd, prövat om praxis bör ändras.

Det mål som prövades i plenum gällde en advokat som hade flera olika styrelseuppdrag. Frågan var om dessa styrelseuppdrag med skatterättslig verkan kunde faktureras från ett aktiebolag. Majoriteten kom fram till att det inte fanns skäl till att ändra gällande praxis. Ersättningen för styrelsearvodet i det aktuella målet skulle därför ske i inkomstslaget tjänst. Flera justitieråd var emellertid av en annan uppfattning. De ansåg att det fanns anledning att ändra praxis och att det var bolaget som skulle beskattas i det aktuella målet.

Vad minoriteten anfört har dock ingen praktisk betydelse vid en tolkning av gällande rätt. Äldre praxis får därför fortfarande anses gällande. Det innebär att ett styrelseuppdrag som en presumtion alltid ska beskattas hos den fysiska personen i inkomstslaget tjänst. Undantag gäller om uppdraget är tidsbegränsat och gäller en specifik insats i bolaget. Vidare torde en förutsättning vara att personen också är verkställande direktör i bolaget. Genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut i plenum är det klart att det krävs en lagändring för att beskattning av styrelsearvode ska kunna ske på samma villkor som andra uppdrag.

Utlandstraktamenten

En stor andel av Sveriges företag har internationell koppling med därtill hörande tjänsteresor. För att täcka de ökade levnadskostnader som resandet kan medföra kan den anställde få en kostnadsersättning, traktamente. Traktamentet är inte tänkt att täcka hela kostnaden utan den anställde får ersättning för den fördyrning som kan uppstå, som att äta på restaurang istället för att laga maten själv. De extra kostnader som en tjänsteresa kan medföra är olika mellan olika länder eftersom prislägen varierar. Därför beräknas det fram ett normalbelopp för respektive land i världen som utgör traktamente.

Skatteverket har publicerat normalbelopp för respektive land. Det land som har högst normalbelopp är Danmark 1016 kronor.

Kostnadsersättning för faktiska kostnader

Om den anställde inte får de extra kostnaderna eftersom personen inte själv behöver betala för fördyrningen, exempelvis blir bjuden på middag av företaget, behövs inte heller en kostnadsersättning. Därmed minskas traktamentet i storlek. Minskningen är lika stor i procent i alla länder i världen utifrån normalbeloppet. Personen ska bli förmånsbeskattad för middagen.

Normalbeloppet (hela eller delar av detta) för aktuellt land bör minskas med

  • 85 procent för den som har fått helt fri kost
  • 70 procent för den som har fått lunch och middag
  • 35 procent för den som har fått lunch eller middag
  • 15 procent för den som endast har fått frukost

Om man är på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten får man avdrag för ökade levnadskostnader under en tremånadersperiod.

Resa på räkning

I stället för att betala ut traktamente kan arbetsgivaren stå för de faktiska utgifter som uppkommer vid en tjänsteresa. Arbetsgivaren kan direkt betala den anställdas utgifter för ökade levnadskostnader för logi, måltider och småutgifter t.ex. genom att arbetsgivarens kontokort används eller att arbetsgivaren faktureras direkt. Om en anställd dessutom får traktamente från arbetsgivaren, räknas traktamentet som skattepliktig lön eftersom den anställda inte haft några ökade kostnader.

Om den anställda endast har fått vissa utgifter för ökade levnadskostnader direkt betalda av arbetsgivaren, utgifter som är lägre än det avdragsgilla schablonbeloppet, kan avdrag medges motsvarande mellanskillnaden.

Om arbetsgivaren betalar de faktiska måltidsutgifterna i samband med en tjänsteresa ska den anställda beskattas för kostförmån.

Frågan om styrelseuppdrag kan beskattas i ett bolag har prövats i plenum

Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 ändrade Skatteverket sitt ställningstagande. I domen kom Högsta förvaltningsdomstolen nämligen fram till att den aktuella lagändringen 2009 inte föranlett någon ändring i sak. Äldre praxis avseende beskattning av styrelsearvode skulle därför vara gällande även efter lagändringen (HFD 2017 ref. 41).

Att beskattning, med något enstaka undantag, ska ske hos styrelseledamoten och inte i bolaget har under åren mött stark kritik. Kritiken gäller bland annat att olika uppdrag inte behandlas på ett likformigt sätt och att det kan uppkomma praktiska problem. Högsta förvaltningsdomstolen har därför i ett mål i plenum, det vill säga med samtliga justitieråd, prövat om praxis bör ändras.

Det mål som prövades i plenum gällde en advokat som hade flera olika styrelseuppdrag. Frågan var om dessa styrelseuppdrag med skatterättslig verkan kunde faktureras från ett aktiebolag. Majoriteten kom fram till att det inte fanns skäl till att ändra gällande praxis. Ersättningen för styrelsearvodet i det aktuella målet skulle därför ske i inkomstslaget tjänst. Flera justitieråd var emellertid av en annan uppfattning. De ansåg att det fanns anledning att ändra praxis och att det var bolaget som skulle beskattas i det aktuella målet.

Vad minoriteten anfört har dock ingen praktisk betydelse vid en tolkning av gällande rätt. Äldre praxis får därför fortfarande anses gällande. Det innebär att ett styrelseuppdrag som en presumtion alltid ska beskattas hos den fysiska personen i inkomstslaget tjänst. Undantag gäller om uppdraget är tidsbegränsat och gäller en specifik insats i bolaget. Vidare torde en förutsättning vara att personen också är verkställande direktör i bolaget. Genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut i plenum är det klart att det krävs en lagändring för att beskattning av styrelsearvode ska kunna ske på samma villkor som andra uppdrag.

Fora rapportering

Från 2 januari till 31 januari ska närmare 175 000 företag rapportera slutliga löner till Fora för sina privatanställda arbetare. Fora hanterar inte bara privatanställda arbetare utan även tjänstemän, och företagare omfattas. Ägare av företag har dock inte samma försäkringsskydd som de anställda.

Rapporteringen är viktig för att de anställda ska få rätt inbetalningar till Avtalspension SAF-LO och eventuella deltidspensioner. Det är även viktigt att rapportera ägare korrekt till Fora. Genom försäkringsavtalet med Fora är den som räknas som företagare skyddad vid olyckor som inträffar i arbetet men för att få skydd vid till exempel sjukdom, pensionering och dödsfall krävs att det tecknas tilläggsförsäkringar.

Aktiebolag

Särskilda regler gäller om företaget är ett aktiebolag. Om det finns flera ägare till företaget så är det hur stor ägarandelen av företaget som avgör om personen ska räknas som anställd eller ägare. Om ägarandelen är minst 33,33 procent räknas personen som företagare. Även de aktier som ägs av make/maka/registrerad partner samt av eventuella barn inkluderas i de 33,3%.

Exempel:
Tora äger tillsammans med tre andra personer ett aktiebolag. Hennes andel är 25% och de andra ägarna har motsvarande andel.

  • Om Toras make, sambo, förälder eller är barn är en av delägarna så äger de tillsammans 50% och båda räknas som företagare.
  • Om Tora inte har en familjerelation med någon av de andra delägarna så räknas hon som anställd.

Behörighet

För att kunna rapportera in lönerna via Mina Sidor hos Fora måste det finnas en registrerad huvudadministratör till Fora. Sedan kan huvudadministratören i sin tur lägga till andra personer som administratörer. Att stämma av vilka anställda som ska ingå i rapporteringen och vilka uppgifter som behöver tas fram om dem är mycket viktigt.

Utebliven rapportering

Har lönerna inte rapporterats den 31 januari, tar Fora ut en förseningsavgift på 1 000 kronor.

Om lönerna inte rapporteras in alls, kan Fora säga upp försäkringsavtalet om det inte finns kollektivavtal, då kommer Fora att fortsätta skicka påminnelser. Rapporteras inte lönerna så innebär det att de anställda inte får pengar inbetalda till sin Avtalspension SAF-LO och inte heller har något försäkringsskydd.

Kontrolluppgifter

Sedan drygt ett år så skickar alla arbetsgivare i Sverige in inkomstuppgifter för de anställda varje månad, istället som det var förr, att det sammanställdes kontrolluppgifter på årsbasis. I vissa fall måste kontrolluppgifter rapporteras, om till exempel den anställde har fått en ränteförmån, utbetald utdelning eller schablonintäkt på ett investeringssparkonto. Det finns även situationer när det går att välja mellan AGI och KU. Detta trots att det inte ska betalas arbetsgivaravgifter på utbetalningarna:

  • Den utbetalade ersättningen till en person understiger 1 000 kronor per inkomstår.
  • Den utbetalade ersättningen består endast av kostnadsersättningar, till exempel ersättning för tjänsteresor med egen bil som inte är högre än schablonbeloppet 18:50 kronor per mil.
  • Den utbetalade ersättningen är inte underlag för skatteavdrag och något skatteavdrag har inte gjorts.
  • Arbetsgivare som lämnar uppgift för informationsutbyte med mera genom kryss i ruta 92F på KU14 ”Särskild kontrolluppgift – Pensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter”.
  • En idrottsförening som betalar ut ersättning som understiger 23 250 kronor (ett halvt prisbasbelopp) till en idrottsutövare per inkomstår ska fortsätta att lämna årlig kontrolluppgift, men kan att i stället redovisa utbetalningarna i en arbetsgivardeklaration.

Den tidigare gränsen för ersättning under 100 kronor till en person under ett inkomstår finns kvar, då behövs varken kontrolluppgift eller arbetsgivardeklaration rapporteras. Viktigt är att om man väljer att rapportera arbetsgivardeklaration på individnivå så ersätter den kontrolluppgifterna helt, det blir inte korrekt om uppgifterna rapporteras två gånger.

Krav på information

Det finns inte längre något lagkrav på att arbetsgivaren skickar ut en årssammanställning av den anställdes utbetalda lön och den tidigare kontrolluppgiften som brukade skickas ut till de anställda vid den här tidpunkten är borta. Arbetsgivaren är dock skyldig att meddela det skatteavdrag som görs för den anställdes räkning varje månad, och där räcker det med en lönespecifikation, gärna med årets samlade värden. För att den anställde ska kunna stämma av sina inkomster mot inkomstdeklarationen är det därför viktigt att lönespecifikationerna är lättillgängliga för den anställde.

Mina Sidor

Den anställde har möjlighet att se alla skatteavdrag och inrapporterade löner via Skatteverkets ”Mina Sidor”. I e-tjänsten finns underlagen för alla arbetsgivare som den anställde har haft under året. Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att utbetalning av lön och inrapportering av skatteavdrag har skett.